Så flygs en älginventering med drönare

Vad ett uppdragspaket innehåller

Ett paket per drönarmodell, som en zip. I den ligger fyra .kmz per provyta i DJI:s WPML-format, en för varje rutt, en provytekarta, ett fältblad på svenska som html och pdf, och en förteckning över filerna med kontrollsummor, så att det syns om något saknas eller har ändrats.

Med paketet följer besöksordningen, hur besöken faller ut över fältdagar, och en föreslagen startplats för varje provyta. Förslaget är just ett förslag, och det slutliga valet görs på plats utifrån framkomlighet, sikt och en fri stigning. Går en yta inte att nå flygs den inte, och den byts aldrig mot en annan yta, eftersom svårtillgängliga ytor mycket väl kan vara de som håller flest djur.

Så är rutterna byggda

Parametrarna följer SLU Rapport 2026.2 där rapporten anger dem, med ett undantag: vi fotograferar tätare framåt än SLU gjorde, så att varje punkt syns i minst tre bilder. Det kostar ingen flygtid, bara fler bilder, och ger fler chanser att se ett djur mellan träden. Höjd, fart, överlapp och provytestorlek är desamma i uträkningen som i rutterna nedan, så det som står här är det som flygs. Varje drönarmodell får sin egen uppdragsfil, räknad ur just den sensorns synfält, så samma provyta flygs olika av olika modeller.

Rutten stannar inte i onödan. Drönaren svänger mellan flyglinjerna utan att bromsa in, och där en linje korsar vatten eller mark utanför fastigheten flyger den rakt över i stället för att stanna vid kanten. Varje stopp kostar inbromsning, vändning och ny acceleration. På en yta som den nere i mitten av bilden räknar vi med att flygtiden blir 21–30 % kortare.

Varje provyta får fyra rutter, två riktningar och två startsidor. I lugnt väder flygs den kortaste. Blåser det väljer piloten på flygdagen den som går tvärs vinden och börjar i lä, så att vinden hjälper drönaren hem när batteriet är som lägst.

1. 100 m över marken, inte över startplatsenHöjden mäts mot marken rakt under drönaren, inte mot platsen den lyfte från, så den är densamma nere i en svacka som uppe på en höjd. Rutten håller sig inom fem meter från 100 m över mark. Räknad från startplatsen skulle den följa med startpunkten i stället: tjugo meter för högt tar i taket, tjugofem meter för lågt öppnar glapp mellan bilderna. Drönaren flyger 9 m/s med kameran rakt ner, 90 grader, och varje bild tas med två kameror, en värmekamera och en vanlig. Bilderna överlappar 25 % i sidled och 67 % framåt, så att ingen mark hamnar emellan. Avståndet mellan flyglinjerna räknas ur den kamera som faktiskt ska flyga, så en annan drönarmodell ger ett annat linjeavstånd och en annan flygtid.
2. Provytor om 50 haSamma storlek som SLU räknade sin spridning på, så att måtten går att jämföra. Kantrutor klipps mot områdesgränsen, och en ruta med mindre än hälften land räknas inte som en provyta.
3. En fjärdedel flygs omOmflygningarna ligger i paketet som egna filer. De mäter upptäckningsgraden, och utan dem är hela inventeringen en undre gräns av okänt djup.
4. Start och avslutDrönaren klättrar rakt upp till 50 m innan den går mot första waypoint, och flyger hem när rutten är slut. Vid länkförlust är förvalet att återvända, vilket passar flygning inom synhåll. Sker flygningen bortom synhåll under ett eget tillstånd skrivs det förfarande som tillståndet kräver in i filen i stället.

Vad vi räknar bort innan något lyfter

Varje provyta prövas mot fem underlag innan den hamnar i ett paket. Det som är omöjligt att flyga tas bort redan när provytenätet läggs. Det som går att flyga med tillstånd eller med uppmärksamhet följer med som en flagga på fältbladet, med namnet på området, så att ingen behöver leta reda på det själv.

1. LuftrumRestriktionsområden och kontrollzoner från LFV. Ett område vars anmärkning förbjuder drönare, eller hänvisar till Transportstyrelsens särskilda tillstånd, utesluts. Ett område som anger vem som ger tillstånd följer med som en flagga med den uppgiften. Ett område som bara kräver NOTAM flaggas som det.
2. Skyddade områdenNationalparker, naturreservat och tillträdesförbud ur Naturvårdsregistret. Nationalparker utesluts. Reservat flaggas, eftersom föreskrifterna skiljer sig åt mellan dem.
3. VindkraftUppförda verk ur Vindbrukskollen, med totalhöjd. En ruta med ett verk på 70 m eller mer inom 150 m från provytan utesluts, eftersom rutten ligger på 100 m. Verk under prövning flaggas i stället.
4. Höga hinderKraftledningar, master, torn och skorstenar inom 150 m från provytan. De utesluter inte en yta, de flaggas, eftersom rutten på 100 m klarar stolphöjder på tjugo till trettiofem meter. En startplats föreslås däremot aldrig närmare än 50 m från en kraftlednings mittlinje eller 150 m från en mast, ett torn, en skorsten eller ett vindkraftverk.
5. VattenSjö, hav och vattendrag ur kartunderlaget. Vatten räknas bort från rutans landareal, och en ruta som därmed har mindre än hälften land blir inte en provyta.

Det här ersätter inte kontrollen på flygdagen. UAS-zoner och tillfälliga restriktioner finns bara i Drönarkartan, och den läses före varje flygning. Vårt underlag är daterat och sparat med uppdraget, så det går alltid att se hur gammalt det var när rutten räknades.

Varje fil läses tillbaka innan den lämnar oss

När en .kmz har skrivits öppnar programvaran den igen och prövar innehållet mot DJI:s format och mot våra egna parametrar. En fil som inte går att läsa tillbaka skickas inte.

Hela passet mäts sedan ur filerna själva: markhöjder, avvikelsen från 100 m, flygtid, stigning och sjunkning, och hur stor del av flyglinjerna som ligger över vatten. Saknas en fil, har den ändrats, eller stämmer flygtiden inte med förteckningen, går paketet inte ut.

Fältbladet: flaggorna och checklistan piloten har med sig

Fältbladet bär provytans flaggor och en checklista som hör till just det uppdraget. Där står bland annat att Drönarkartan ska läsas före varje flygning, att en yta i kontrollzon kräver flygledningens tillstånd varje gång, att markägaren ska vara underrättad, att ingen flygning sker över mark där jakt pågår samma dag, och att det aldrig berättas för någon var älgarna står medan flygningen pågår.

Där står också att flygningen ställs in om solen kommer fram. SLU flög i mulet väder för att få största möjliga värmekontrast mellan djur och mark, och den detaljen avgör hur mycket inventeringen faktiskt ser.

Läs vidare om älginventering

• Metoden bakom älginventeringen Vad vi bygger på, och var vi har tagit det vidare.
• Älginventering för markägare Vad ni får, vad vi behöver från er, och hur en säsong ser ut.
• Så läser ni inventeringsrapporten Vad ett konfidensintervall betyder, och när en siffra inte går att använda.
• Regler och hinder vi prövar mot Luftrum, skyddade områden och höga hinder, uteslutet eller flaggat.
• Jämfört med andra sätt att räkna älg Helikopter, spillning och älgobs, och när drönare är fel val.

Kontakt

hej@sparnum.com

Har ni en drönarmodell vi inte har räknat på, eller vill ni granska parametrarna mot ert eget underlag? Hör av er.