Ordlista för älginventering med drönare

Orden som avgör om en siffra går att använda

Konfidensintervall

Spannet där det sanna värdet rimligen ligger, givet hur mycket som inventerats och hur ojämnt djuren låg. Varje mått ni får står med ett 95-procentigt konfidensintervall, och det är inte en brasklapp utan den viktigaste delen av svaret. Två inventeringar kan ge samma täthet och ändå vara helt olika värda: sju älgar per tusen hektar med intervallet fem till nio är ett underlag att fatta beslut på, samma sju med intervallet noll till sjutton säger bara att där finns älg. Så läser ni rapporten går igenom det mått för mått.

Punktskattning

Det enskilda talet i sig, tätheten eller kvoten, utan sitt intervall. Punktskattningen är det som är lättast att citera och det som säger minst, eftersom den inte skiljer en precis inventering från en oanvändbar. Den spelar roll också när inventeringen dimensioneras: en täckningsgrad som läggs på punktskattningen av spridningen underskrider kravet ungefär varannan gång, och därför dimensionerar vi på en konservativ övre gräns i stället. Metoden beskriver var vi gör det.

Relativ intervallbredd

Intervallets bredd delad med skattningen, så att precision går att jämföra mellan mått och mellan år. Ett lägre tal är en säkrare siffra. Forskningens tumregel är att bredden bör vara högst lika stor som skattningen själv, och det är den gränsen vi redovisar mot om ni inte har avtalat en annan. Gränsen är förhandlingsbar och bör förhandlas före inventeringen, eftersom ett krav som sätts när svaret redan är känt inte är ett krav. Gränsen gäller bredden över upprepade inventeringar av samma område, som täckningsgraden dimensioneras mot. Intervallet i en enskild rapport blir något bredare där älgarna står i klungor, i våra simuleringar med en median på 1,1 respektive 1,2.

Bootstrap

Sättet intervallen räknas fram på: provytorna dras om och om igen med återläggning, och spridningen i de omdragna svaren blir måttets intervall. Metoden förutsätter inte att älgarna är normalfördelade över marken, vilket de inte är. Det är därför ett intervall kan ligga osymmetriskt kring skattningen, och det är inte ett fel i rapporten.

VMK

Varians-medelvärdeskvoten, alltså hur ojämnt älgarna ligger mellan provytorna. Hög VMK betyder att djuren står samlade på få ytor, låg att de är jämnt spridda. Den är okänd innan den mäts, och pilotomgången finns till för att mäta den på just er mark. Antalet älgar ni måste observera för en given precision växer i proportion till VMK, och det är därför täckningsgraden räknas fram för ert område i stället för att sättas som schablon.

Utan besked

Det som står i stället för en siffra när inventeringen inte gav tillräckligt underlag för just det måttet, oftast för att för få djur av rätt kategori observerades. Könskvot och kalvar per hondjur kräver mer underlag än täthet, eftersom de bygger på en delmängd av de observerade djuren. Vi skriver hellre utan besked än lämnar en siffra som ser användbar ut och inte är det.

Hur mycket av marken som inventeras, och varför det inte är en schablon

Provyta

En ruta om 50 ha som flygs i sin helhet och där djuren räknas. Storleken är densamma som SLU räknade sin spridning på, så att måtten går att jämföra. Kantrutor klipps mot områdesgränsen, och en ruta med mindre än hälften land räknas inte som en provyta. Det är provytan, inte hektaret, som är den enhet allt annat räknas i.

Täckningsgrad

Hur stor andel av arealen som inventeras. Den avgör precisionen, men hur stor den behöver vara går inte att veta i förväg: det beror på hur ojämnt djuren ligger i ert område och hur många de är. En schablon träffar därför fel, och vi räknar i stället fram kravet ur en pilotomgång. I rapporten står både vilken täckningsgrad som flögs och vilken som krävdes, och skiljer de sig åt förklarar det precisionen ni fick.

Pilotomgång

En första omgång provytor som flygs för att mäta hur ojämnt älgarna ligger på just er mark, alltså VMK. Den omfattar ett fast antal provytor oavsett hur stort området är, och kostar därför lika mycket på en fastighet som på ett helt älgförvaltningsområde. Ur den räknar vi fram hur många provytor som krävs för att nå precisionskravet och vad det kostar, och sedan bestämmer ni omfattningen.

Huvudpass

De provytor som flygs efter pilotomgången, i den omfattning ni har skrivit under på. Med dem flygs omflygningar av en fjärdedel av ytorna, som mäter upptäckningsgraden. Hur stort huvudpasset behöver vara är inte känt när uppdraget beställs utan räknas fram ur pilotens siffror, och det är hela skälet till att inventeringen görs i två steg.

Dragning och frö

Vilka provytor som ska flygas väljs slumpmässigt ur provytenätet, och slumpen styrs av ett frö som vi sparar och lämnar ut. Med fröet går dragningen att göra om, och den ska ge exakt samma ytor. Det är skillnaden mellan att ni får lita på vårt urval och att ni kan låta någon annan pröva det.

Underlaget

Det som följer med rapporten utöver siffrorna: vilka provytor som drogs och ur vilket frö, vilka kartunderlag som användes och när de hämtades. Det finns till för att ni ska kunna lämna rapporten till någon annan och be dem räkna efter. En skattning som inte går att granska i efterhand går inte heller att försvara när någon ifrågasätter den.

Måtten ni får tillbaka, och vad som krävs för vart och ett

Täthet

Antalet älgar per arealenhet i området, vanligen räknat per tusen hektar, korrigerat för den andel av djuren inventeringen faktiskt såg. Tätheten står störst i rapporten, eftersom avskjutningen bygger på den. Den kräver mindre underlag än könskvot och kalvar per hondjur, så den är oftast det mått som når precisionskravet först.

Könskvot

Fördelningen mellan tjurar och hondjur bland de observerade djuren. Den bygger på en delmängd av djuren och kräver därför mer underlag än tätheten, vilket är varför den oftare redovisas utan besked. Den lämnas okorrigerad för upptäckningsgrad, eftersom en upptäckningsgrad som är lika för alla djur tar ut sig själv i en kvot.

Kalvar per hondjur

Antalet kalvar per hondjur bland de observerade djuren, måttet på hur produktiv stammen är. Som könskvoten bygger den på en delmängd av djuren och kräver mer underlag än tätheten. Ska ni kunna fatta beslut på just det måttet måste inventeringen dimensioneras för det, och det avgörs innan huvudpasset flygs, inte efteråt.

Upptäckningsgrad

Den andel av älgarna som inventeringen faktiskt såg. Ingen inventering ser alla djur, och andelen varierar med väder, ljus och vegetation. Vi mäter den i fält i stället för att anta den, och korrigerar tätheten för det som missades. En inventering som inte redovisar upptäckningsgrad ger alltid en underskattning, och ingen vet hur stor.

Omflygning

En fjärdedel av provytorna flygs en gång till, och djuren matchas mellan de två flygningarna. Det är så upptäckningsgraden mäts, ur hur många av djuren som syntes båda gångerna. Omflygningarna ligger som egna filer i uppdragspaketet, och utan dem är hela inventeringen en undre gräns av okänt djup.

Hur flygningen är byggd, och vad orden på fältbladet betyder

Terrängföljning

Att rutten håller sin höjd över marken rakt under drönaren i stället för över startplatsen. Varje rutt ligger 100 m över marken, uträknad ur höjddata och en geoidmodell, så höjden är densamma nere i en svacka som uppe på en höjd. I kuperad terräng är det skillnaden mellan rätt bildtäckning och glapp mellan flyglinjerna: för högt tar i taket, för lågt öppnar glapp mellan bilderna. Så flyger vi visar hur rutten räknas fram.

Svepbredd

Bredden på den mark en flyglinje täcker, given kamerans synfält och flyghöjden. Den avgör hur långt isär flyglinjerna kan läggas, och därmed hur lång tid en provyta tar att flyga. Svepbredden räknas ur den kamera som faktiskt ska flyga, så samma provyta flygs olika av olika drönarmodeller, och en modell med smalare svep kostar fler flyglinjer.

Överlapp

Hur mycket intilliggande bilder täcker varandra, i sidled mellan flyglinjerna och framåt längs en linje. Överlappet finns för att ingen mark ska hamna emellan två bilder. Det är också därför höjden måste hållas: sjunker drönaren under sin höjd krymper svepbredden, och överlappet kan ätas upp av terrängen.

Flagga

En upplysning som följer med en provyta ut i fält när något går att flyga men kräver uppmärksamhet eller ett tillstånd: en kontrollzon, ett naturreservat, en kraftledning. Det som är omöjligt att flyga utesluts i stället redan när provytenätet läggs. Skillnaden spelar roll för er: en utesluten ruta faller bort innan dragningen, en flaggad yta dras och flygs, och går en dragen yta inte att nå på flygdagen byts den aldrig mot en annan.

Fältblad

Det blad piloten har med sig för en provyta, med ytans flaggor och en checklista som hör till just det uppdraget. Där står bland annat att Drönarkartan ska läsas före varje flygning, och att flygningen ställs in om solen kommer fram, eftersom värmekontrasten mellan djur och mark är som störst i mulet väder.

Områdena en skattning gäller för

ÄFO

Älgförvaltningsområde, den större enheten som en älgförvaltningsplan skrivs för. Gränsen hämtar vi direkt ur Länsstyrelsens karttjänst, så oftast räcker det att ni säger vilket område det gäller. Ett stort område kostar sällan proportionellt mer än ett litet, eftersom precision kräver ett antal observerade djur och inte en andel av marken, och därför är hela ÄFO:t ofta en rimligare inventeringsenhet än en del av det.

ÄSO

Älgskötselområde, den mindre förvaltningsenheten inom ett älgförvaltningsområde. Också dessa gränser hämtar vi ur Länsstyrelsens karttjänst, och har ni egna gränser, som en fastighet eller ett innehav, läser vi in dem i stället. Vilken gräns ni väljer är ett beslut och inte en formalitet: en skattning gäller för det område den drogs på, och ett delområde ärver inte sitt älgförvaltningsområdes siffra.

SWEREF 99 TM

Det koordinatsystem allt räknas i. Areal, avstånd till hinder och provytenätets rutor räknas i meter i det systemet, inte i grader. Det spelar roll när ni jämför vår areal med en annan källas: skiljer de sig åt är det oftast koordinatsystem eller gränsversion som skiljer, inte marken.

Läs vidare om älginventering

• Metoden bakom älginventeringen Vad vi bygger på, och var vi har tagit det vidare.
• Så läser ni inventeringsrapporten Vad ett konfidensintervall betyder, och när en siffra inte går att använda.
• Hur många provytor en inventering behöver Varför antalet följer spridningen och antalet djur, inte arealen.

Kontakt

hej@sparnum.com

Saknas ett ord här, eller använder vi något på ett sätt ni inte känner igen? Hör av er, så lägger vi till det eller skriver om det.