Kalendern ger er vinterhalvåret. Vädret ger er dagarna.
Frågan ställs som en fråga om månad. Månaden är den enkla delen. Det är vädret som avgör vilka dagar inom den som faktiskt går att flyga, och hur många de blir vet ingen i förväg.
Mulet väder ger den värmekontrast som allt annat vilar på
Värmekameran ser inte en älg. Den ser skillnaden mellan älgen och det som ligger bakom den. Därför flög SLU huvudsakligen under molniga förhållanden, för att maximera den termiska kontrasten mellan älgar och omgivande miljö (SLU Rapport 2026.2 §2.2.1). Kommer solen fram värms mark, hyggen och berg olika mycket, och skillnaden kameran letar efter krymper.
Det syns i upptäckningsgraden, alltså hur stor andel av djuren som faktiskt hittas. I studiens kalla och mulna vinterväder skattades den till nära 1. Mayer m.fl. (2024), som rapporten hänvisar till, rapporterade omkring 0,8 vid soligare väderförhållanden (§4.1). Det är därför det står på fältbladet att flygningen ställs in om solen kommer fram. En dag som börjar mulen och klarnar är en dag planen måste tåla att förlora.
Snötäcke och löv ändrar vad kameran ser, och ingen har mätt hur mycket
Ju mer kronan sluter sig över marken, desto tätare flög SLU:s piloter sina stråk, för att inte missa djur under den (§2.2.2), och för automatiska flygningar rekommenderar rapporten hög överlappning av samma skäl i slutna habitat (§5). Löv sluter kronan.
Hur mycket det kostar i upptäckningsgrad är däremot inte mätt. Naturvårdsverkets uppdrag till SLU innehöll punkten att om möjligt skatta skillnaden mellan att inventera på snötäckt mark och barmark (§1.1), och någon sådan skattning finns inte i rapporten. Bland de kunskapsluckor den räknar upp står upptäckningsgrad i olika habitattyper, särskilt lövskog, och under olika årstider, framför allt sommartid (§5).
Så vi säger det rakt: det vi vet gäller de förhållanden studien flög i, kallt och mulet vinterväder. Det är skälet till att säsongen ligger på vinterhalvåret, och det är skälet till att vi flyger om en fjärdedel av provytorna och mäter upptäckningsgraden i det väder som faktiskt rådde, i stället för att låna ett värde från en studie som flögs under andra förhållanden än era.
Vi flyger i dagsljus, eftersom kön och ålder avgörs i bilden
Värmekameran hittar djuret. Klassningen sker i en vanlig bild. I SLU:s inventeringar stannade drönaren upp eller flög en extra flygning för att fotografera djuren ovanifrån med zoomkameran, just för att bestämma kön och ålder (§2.2.1). En zoombild kräver dagsljus, och därför flyger vi dagtid. Vinterdagen är kort, och det är en av de saker som avgör hur mycket en fältdag rymmer.
Det finns en baksida, och den bör ni känna till: samma årstid som ger bäst värmekontrast gör klassningen svårast. Skillnaderna mellan köns- och åldersklasser är ofta subtila, särskilt vintertid när handjuren saknar horn (§4.4). Därför tar vi alltid bilder vid köns- och åldersbestämning, som rapporten rekommenderar, så att bedömningen går att granska i efterhand i stället för att bara stå som en bokstav i ett fältprotokoll.
En säsong måste rymma dagarna det inte går att flyga
Vind och nederbörd kan stoppa en flygning, och mycket låga temperaturer, kallare än -15 °C, kan påverka vissa drönarsystems prestanda (§5). Under studien förekom flera veckor då inventeringar inte kunde genomföras, och väntetiden mellan inventeringstillfällen i samma område blev ibland flera veckor (§4.1, §5).
Alsters ÄSO visar vad det gör med ett schema. Väderförhållandena gjorde att få dagar uppfyllde kraven för både drönarflygning och god upptäckningsgrad, och totalinventeringen måste delas upp på två tidsperioder: den östra sidan, cirka 8 000 ha, den 21–24 januari, och den västra sidan den 22–26 mars (§2.2.2). SLU:s flygningar låg mellan 18 februari och 1 april 2026 på Järnäshalvön och mellan 21 januari och 26 mars 2026 i Alsters ÄSO (§2.2.1, §2.2.2). Det är de dagar studien fick, inte ett fönster vi lovar er.
Samtidigt drar rapporten åt andra hållet. Den rekommenderar att inventeringar genomförs under så kort tidsperiod som möjligt, så att djurens rörelser påverkar resultatet så lite som möjligt (§5), och om Järnäshalvön skriver den att inventeringen sannolikt genomfördes över en alltför lång tidsperiod (§4.3). Två krav som drar isär, alltså: så få dagar som möjligt, och tillräckligt många dagar för att kunna förlora några. Därför bär planen fler fältdagar än flygdagar, och därför följer besöksordningen och hur besöken faller ut över fältdagar med uppdragspaketet.
Områdesgränsen tidigt är det som gör säsongen lång nog
Allt som ligger före första lyftet behöver inget väder alls. Provytenätet läggs, ytorna dras, luftrum och hinder gallras bort, rutterna räknas och fältbladen skrivs. Ingen behöver vara på plats för något av det, så det arbetet kan göras medan det regnar.
Men pilotomgången måste flygas innan ni kan bestämma omfattningen, och den behöver samma sorts dagar som huvudpasset. Kommer gränsen när fönstret redan har öppnat ska pilotomgång, ert beslut och huvudpasset samsas om det som är kvar, och huvudpasset är den del som inte går att komprimera. Då säger vi hellre före bokningen än efter den att vi inte kan lova en färdig rapport samma säsong.
Räcker det med ett områdesnamn? Ja. Älgförvaltnings- och älgskötselområden hämtar vi ur Länsstyrelsens karttjänst, och har ni egna gränser läser vi in dem. Säsongen 2026/27 är den första vi tar uppdrag för.
Läs vidare om älginventering
- Metoden bakom älginventeringen Vad vi bygger på, och var vi har tagit det vidare.
- Älginventering för markägare Vad ni får, vad vi behöver från er, och hur en säsong ser ut.
- Så flygs en älginventering Flygparametrar, terrängföljning och vad vi räknar bort innan någon lyfter.
Kontakt
Vet ni redan vilket område det gäller? Hör av er nu, så ligger provytenätet, luftrumskontrollen och uppdragsfilerna klara när vädret är det.